wordsbycarlstedt

Kunde inte sova igår heller som vanligt. Men riktigt som vanligt var det inte för jag hade det bästa sovsällskapet i världen av min älskade pojkvän Jimmie.
När han ligger och snarkar och snusar bredvid mig så gör det inte så mycket att jag ligger vaken.

Att ligga på hans bröst med sina starka armar runt dig och känna hans lukt som bara luktar HAN. Att han vaknar till och ger dig en puss på pannan för att sen somna om direkt. Att han ibland knuffar bort dig för det blir varmt eller trångt, eller drar dig närmare i sömnen och håller om dig. Det är kärlek, det finns inte mycket som toppar det. Att få känna sig liten och trygg och att ingenting ont i världen kan hända, att han faktiskt ligger här och håller om just dig, att han älskar dig. Att få tanka lite kärlek, det gör att man håller ut ett tag till. Hans väckarklocka ringer och du tänker, nej inte redan. Han snoozar ett tag, ligger och håller om dig och värmer dig i det kalla morgonrummet. Han gör sig i ordning, ger en puss på pannan och försvinner sen till jobbet. Du ligger kvar och känner fortfarande hans värme och hans lukt, du somnar om och tänker, vilken tur att jag är hans.

Love, Martina